Hasse Andersson
Skomagare anton
Skomagare Anton står lutad mot sin käpp
Och han blickar mot dansbanan ner
Bland björk löv och människor i trängseln där
En ljushårig tös han ser
Han tittar lite extra när hon svänger runt
I dansen med sin kavaljer
Hans hjärta bankar och hans kind blir röd
När han möter hennes blick och hon ler
Han sluter sina ögon och han tänker tillbaks
Till midsommardansen tjugoett
Det var den kvällen han mötte Elin här
Det var den grannaste tös han sett
Och än kan han höra hennes glada skratt
När dom svängde runt i en dans
Hans hjärta banka’ och hans kind blev röd
När han tog en riktig chans
Ja´ skomagare Anton frågar dej
Elin vill du bli min fru?
Du behöver bara svara ja eller nej
Men du måste svara nu
Jag har köpt en biljett till amerika
Och båten går om åtta dar
Elin jag vill ta dig med
Det finns säkert biljetter kvar
Skomagare Anton du va mig en filur
Jag känner dig knappast än
Visst verkar du stor och stark och trygg
O nog vill jag va din vän
Men min far och mor ja dom behöver mig nu
Så jag får vänta på dig här
Anton res du till amerika
Men stanna ej förlänge där
Musiken har tystnat
Nu e´dansen slut
Anton ser sig förvirrad omkring
Den ljusa tösen, hon är borta nu
Och kvar av drömmen finns ingenting
En vårdarinna tar tag i Anton arm
Och säger: ”Nu är det dags att gå hem.”
Så vänder dom tillbaks mot byn igen
Och kommunens ålderdomshem
För skomagare Anton han är gammal nu
Hans hår de har blitt tunt och vitt
Av Elin fanns det bara minnen kvar
När han kom tillbaks sjuttioett
Men än kan han höra hennes glada skratt
När dom svängde runt i en dans
Hans hjärta banka’ och hans kind blev röd
Hon var den grannaste tös som fanns
Hans hjärta banka’ och hans kind blev röd
Hon var den grannaste tös som fanns