[Vers 1]
Du fördrev mig, Gud
Från mitt hemland slets jag bort
Här är jag en flykting och en främling
Och det ödet finner jag mig i
Men du tog mitt barn och du tar mig från min man
Jag kan inte längre se en mening
Vad är det du vill?
Vad ska jag tro?

[Vers 2]
Tanken är svindlande, framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej
Frågan är väckt och nu darrar min själ inför svaret
Att du inte finns till, fast jag trodde på dig

[Brygga]
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig?
Jag är så liten på jorden
Om du inte finns till, vad ska jag göra då?

[Refräng]
Nej, du måste finnas, du måste!
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav
Du måste finnas, du måste!
Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting, om du inte fanns
[Vers 3]
Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så
Ordet är om - om jag bett alla böner förgäves?
Om du inte finns till vad ska jag göra då?

[Brygga]
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?
Friden i själen, ja, vem skulle skänka mig den?
Vem skulle så ta emot mig till slut efter döden?
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen?

[Refräng]
Nej, du måste finnas, du måste!
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav
Du måste finnas, du måste!
Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting, om du inte fanns

[Refräng]
Du måste finnas, du måste!
Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting, om du inte fanns