Helen Sjöholm
Du som har mitt hela hjärta
Du som har mitt hela hjärta
Du som utgör all min fröjd
Kom och lindra du min smärta
Utan dig är jag ej nöjd
Jag må så i mörkret vandra
Med mitt får jag vilse går
När jag ser att alla andra
Var och en sin make får
Varför dröjer du så länge
Varför oroar du mig så
När jag saknar ditt umgäng
Varför ska jag leva då
Döden må mig hädan taga
Livet är en börda svår
Jag må följa dina lagar
I min första ungdomsår
Fast jag må mig munter visa
När jag uti sällskap är
Kan det ej den oro lisa
Som jag i mitt hjärta bär
Munnen ler, men hjärtat det svider
Och jag säger att jag är nöjd
Fast jag uti tysthet lider
Överlämnar all min fröjd
Du som har mitt hela hjärta
Du som utgör all min fröjd
Kom och lindra du min smärta
Utan dig är jag ej nöjd