KRISTINA
Allt är stilla, allt är bra
Du blev buren över ett hav
I modersvärme på din tusenmilsfärd
Gränslös trygghet fick du ha
Tills du plötsligt kastades ut
I denna farliga, främmande värld

En gång ska du fråga din mor
Hur det var, hur det blev att jag for
Finns den kvar den platsen nu
Som var mitt hem, frågar du
All den tid, som mitt hjärta kan slå
Finns den kvar, ska för alltid bestå
Bortom denna Nya Värld
Som såg dej födas, min vän
Där mognar äpplena än
Bortom en vid ocean
Där står min astrakan

Ja ,en gång ska du fråga din mor
Hur det var, hur det blev att jag for
Finns den kvar den platsen nu
Som var mitt hem, frågar du
All den tid, som mitt hjärta kan slå
Finns den kvar, ska för alltid bestå
Bortom denna Nya Värld
Som såg dej födas, min vän
Där mognar äpplena än
Bortom en vid ocean
Där står min astrakan