Stolta stad!
Jag nu glad
Förglömmer ditt prål
Ditt buller, larm och skrål
Dina slott och torn
Movitz, blås i ditt horn!
Böljan slår
Båten går
Bland jakter och skutor spanjefararn står
Segelstinn
Går snart in
I Cadix och Dublin
Nalle, vill du ha nötter? - Gå inte så nära björnarna!
- Stilla! Nymfen sjunger och sefiren följer hennes stämma
Klang och skott!
Kungens slott
Mot skyarna höjs
Och ögat ömt fönöjs
I en åldriger dal
Syns en arsenal
På en mur
Syns en kur
Med gluggar och flaggor, mordgevär och lur;
Från dess vall
Dån och knall;
Från bergen återskall
Vågorna glänsa och glittra, de svalkande ilningarna förnöja. - Kostar
Det på, Movitz? - Gutår! - Men se vid stranden snett över! Se vad
Blågula och gröna bilder som timra i skuggan av den upp och
Nedvända mörkbruna kölen. harmarna knacka så tätt. Märker du åt
Höger en grekisk tempelbyggnad på en höjd? Och nedanför i
Vattubrynet, - se vad för en skog av gungande master med
Fladdrande vimplar. - Solen baddar, klockorna ringa, trummorna
Dundra, fanorna fläkta, pikarna glimma, klockspelarn drillar och
Klämtar. - Korken ur buteljen! - Movitz kastar hatten och peruken i
Böljorna, och dricker hela världens skål. - Klang i hornen! Vila på
Årorna. Sjung, Susanna!
Vad jag ser!
Ulla ler
Solhatten i hand
Med rosen röda band
Bröstbukett, gröna blan
Nopkinskjol, falbolan
Skön och känd
Snörd och spänd
Hon hoppar ur båten med en kullrig länd
Kära du
Jag rev nu
Mitt förklä mitt itu
Raljeri!
Lät nu bli;
Jag skulle bara gå
Til slaktarhuset. - Nå!
Men nu sitter jag här;
Det i hjärtat mig skär
Innankort
Vår transport
Är framme. sitt stilla, tag min ros ej bort!
Förr, mossiö
Skall jag, mö
I dessa böljor dö