1
Så lämnar jag den by som sett mej födas
Snart sover den en evig törnrossömn
Ty borta är dess ungdom, blott det gamla lever kvar
I denna bygd som en gång blomstrat har

Aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Det finns ingen som kan ändra det som sker
Aldrig mer hörs skratt från ängen, glada röster Ingenting
Mörk och dyster ruvar skogen runt omkring

2
Här sprang det nakna barn i sommarens dagar
Och klövern stod så saftig och så grön
Vi badade i viken och det hördes glada skratt
Från ungdom i den ljusa sommarnatt

Aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Det finns ingen som kan ändra det som sker
När de gamlas röster tystnat, då är stillheten total
Skulle någon minnas sen en öde dal

3
Man måste alltid gå i takt med tiden
Dum vore jag att ensam spjärna mot
Men ändå känns det som jag sviker någon gammal vän
Farväl, vi kanske aldrig ses igen
Aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Det finns ingen som kan ändra det som sker
Det finns ingen plats för tårar, ingen anledning till gråt
Det är ändå ingenting att göra åt

Aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Det finns ingen som kan ändra det som sker
Det finns ingen plats för tårar, ingen anledning till gråt
Det är ändå ingenting att göra åt

Aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer
Det finns ingen som kan ändra det som sker
Det finns ingen plats för tårar, ingen anledning till gråt
Det är ändå ingenting att göra åt