Med inget annat än ludd i min ficka
Möter jag motgångar mitt i centrumet av allas underliga blickar
Det knackar på dörren
Bara jag som ville tacka för lögnen
Rensa ditt skrivbord och packa portföljen
Ni kan se på mig som den elake Jesus
Var inte dum och var på fel plats vid fel stund
Hur långt ska det räcka
Har klättrat ända till toppen
För att spotta på hjässan på toppen av gräddan, vad
Ni viker för ikoner som aldrig har stöttat oss
Om Jesus visste hur det blev skulle han aldrig dött för oss
Ämnen plockas isär
Som i en dokumentär
Har pågått på tok för länge, jag kan inte stoppa det här
Folk tror att vi är rika som troll
Men ta en titt på mitt konto, det är som ditt alltid lika med noll
Jag lutar mig tillbaks
Jag tar upp en fylleblunt och röker den i vardagsrummet tillägnad till minnesbanken

[Refr.]
Med inget än ludd i min ficka
Va?

Med inget än ludd i min ficka
Va?
[/Refr.]
Jag ställde frågan ingen listade ut
Nu får ni se när tömmarna gråter när satan bara piskar sin tjur
Det här ses som mitt eldprov i livet
Och skulle jag trots allt misslyckas så ligger ju självmord i tiden
Men eftersom ingen lever med facit tänker jag klättra även fast sista pinnen på stegen är trasig
Med singeln på tv:n men ingen som ser den
Båda ändarna brinner ju ner
Och jag ger mig för dagen, inget mer
Men ingen, ingen, ingen fattar ju något känns det som
Ni skulle inte kunna göra mig nåt, ens som tjänstefolk
Lämnar dig kluven
Ingen av mina vänner är snutar
Även den mest rättfärdiga hänger med tjuvar
Kommer jag något längre faller jag på nästa gata
Jag är svår att älska, alldeles för lätt att hata
Så kommer jag något längre faller jag på nästa gata
För jag är svår att älska, alldeles för lätt att hata

[Refr.]