På promenaden, jag går och tittar
Till sång jag lyssnar, från fåglar små
En vacker flicka, min blick den hittar
En tanke plötligt, den säger till mig då:
Vid din sida, jag önskar att jag finge gå
I en allé när mörkret faller på
Och få tala om kärlek, om himmelen är blå
Om en röd lite stuga för två
Hon satt på soffan, som står i parken
Hon log och tittade, på mig då
Och själv ett hjärta, jag skar i barken
Å om jag tordes, jag skulle viska då:
Vid din sida, jag önskar att jag finge gå
I en allé, när mörkret faller på
Och få tala om kärlek, om himmelen är blå
Om en röd lite stuga för två
Men tiden gick, och det inte hände
Men plötsligt flickan, jag träffar på
Och svar från blommor, jag henne sände
En annan redan, sagt till henne då
Vid din sida, jag önskar att jag finge gå
I en allé, när mörkret faller på
Och få tala om kärlek, om himmelen är blå
Om en röd liten stuga för två
Om en röd liten stuga för två