[Vers 1: Noel Flike]
Nu står hon där med vitsippor i håret
Tänker på allt ont, allt kan bli förlåtet
Visst har mörka perioder genomsyrat året
Ser på gamla bilder, brukade va sår
Men allting jag, allting jag, allting jag var
Försvann där och då, yeah, du likaså
Som man bäddar får man ligga, ingen bädda när vi låg
Ligger lågt, där i sängen var vi en, nu är vi ba två
Från alfa till omega, vi låg nog för att hela
Men stänger av varje gång någon spelar vår sång
Det här är överlevnad, det är klart vi bytte skepnad
Och vi förlorade varann med några hundradelar
Inget jag vill ha tillbaks, det är klart inget går i kras
Det är klart, det var du
Men förevigt var aldrig för oss, hjärtat
Och det vet vi nu

[Refräng: Ludwig Kronstrand]
Hon dansar vidare i livet
Jag sparkar backspeglar på vägen hem
Hon har allt för dyra kläder
Men hon var min

[Vers 2: Dante Lindhe]
Hon sa, "Kasta bort din blyertspenna, båda klär i bläck"
Skriver du mitt namn så kan du få mig nu direkt
Alla vet att hon är vacker men finns mer: ett intellekt
Och ingen annan toppar vårat sex
Tårarna ska spruta, inte rinna, hon sa, "Ligga inte luta"
Så vi gråter inte längre nu i regnet på en julafton
Och alla våra smycken va i plast
Men ändå vart det dyraste jag haft
Så nästa gång vi ses kommer jag att minnas för oss båda
Och du vet att jag klipper bilar på din gata
Men diskret kommer jag att hålla på oss två i hemlighet
Och inget är försent
Så förneka oss för alltid, kommer alltid va din första
Kanske inte bästa men jag hoppas på det största
Vi kanske ses igen när vi är vuxna
Och ligger som vi låg när vi va unga
[Refräng: Ludwig Kronstrand]
Hon dansar vidare i livet
Jag sparkar backspeglar på vägen hem
Hon har allt för dyra kläder
Men hon var min

[Vers 3: Ludwig Kronstrand]
Yo
Det var så länge sen jag såg dig, hur mår du nu?
Jag hörde att du träffa nån och att ni har kul
Inte för att snoka men jag vet ju vad du gör
Alla här i staden gillar skvaller så jag hör
Lyssnar du på radio och vad tycker du om oss?
Berätta nu om världen, var det bättre än du trott?
Stockholm är ju samma, varför kommer du tillbaks?
Fan, nu är vi gamla, vet du vad?
Vägen hit va lång men inte som vi trott
Vi kollade på lägenheter där vi ville bo
Din mamma skicka hem mig, hon sa, "Nu har jag fått nog"
Du släppte ut ditt hjärta genom fönstret som en bok
Och det var blommor under kudden, båda drömde om varann
Det sprakar nog om er, men jag vill minnas att vi brann
Du sa att vi förlora men mitt hjärta, vet du vad?
Vi båda har ju vunnit vi mår bra

[Refräng: Ludwig Kronstrand]
Hon dansar vidare i livet
Jag sparkar backspeglar på vägen hem
Hon har allt för dyra kläder
Men hon var min
[Outro: Ludwig Kronstrand]
För hon har blommor där i sitt hår
Tror hon har glömt hur det var då
Men jag ska minnas för oss två
Så bara gå