Guns N’ Roses
KERUBEN, AMORINEN, DEN LILLE SKRATTANDE POJKEN
Hur jag sl*tade ängslas o lärde mig älska bomben
​samma med ångest lärde mig skämta om den
​samma med staden, längta tills dagen som jag längta från den
​längta efter att någon skulle skriva baby jag längtar kom hem
​sträck händerna mot ljuset
​dom skar av hans öra för att slänga det i gruset
​julkalendern -87, inte lika spännande som usel
​ingen bra idé som Ina utan tändare i Utrecht
Sedlar i en kartong från Karltex med vita skor
​jag växte upp på Tartex o Ika Nord
​antingen bita eller bryta hop
​jag minns första planet som fick skyskrapan att ryka bror
Att kalla det för Gudspartikel var missvisande
​en olivkrans i håret på Miss Israel
​vredens druvor var Zinfandel
​världen är inte svart vit som John John o Elisabeth
Energiläsk och acne vulgaris
​hennes aura har någonting whatchamacallit
​hennes aura har någonting, je ne sais quoi
​är det löv eller blad
​är det love eller hat
​är du vid liv eller inte
​är du död o begravd
​vad du än svarar blir det fel som Bögen i buren
​jag var inomhus men ändå högre än huset
​flög högt över din stad
​jag är över idag låt nån annan ta över imorrn
​livet är kort döden är lång
​livet är hårt döden är soft
​himlen kostar, helvetet är gratis
​kommer Leviatan ifrån bergen eller havet?
​släng händerna i taket (Såklart)
​ett slag i luften som en tändare i Hades
​hur ett mobbat barn blev till Sverigedemokrat här
​heter alla Dennis eller Patrick
​Jimmie är som Kennedy för Avpix-lat
Jag läste Jelinek i badet
​när du säger du har balls så är det tennis mer än basket
​hon använde tänderna med avsikt
​ser hon mig i ögonen så bränner det som laser
​det är bara fegisar som vänder sig till facit
​ligger som man bäddat, jag låg i den sängen väldigt bakis
​måste byta lakan snart
​måste sl*ta drömma såna drömmar som jag vaknar av
​ledsen om du byggt bo på en av grenarna jag kapat av
​vill bara att det träd som jag planterat ska få ha det bra
​till häxorna som dränktes o vampyrerna som pålades
​din Sons of Anarchy-hoodie är ingen HA-väst
​jag var förvånad mest
​tredje ögat som en prisma under din Diadora-keps
​han sa han sl*tat men ring om det gäller en femma eller mindre
​idiot savant jag höll pennan som en pinne
​lyft händerna mot himlen
​vad var det Freud sa om källaren o vinden
​glöm bort ett album försök föreställa dig en singel
​är du ångestdriven eller ångestriden
​gör den dig kreativ eller är du ba fånge i den
​vi lyssnade på Blonde i bilen
​visslade på nån från bilen
​foten på pedalen som det tickade en bomb i bilen
​ngt jag minns jag känt förut
​sist när Hannes Westberg fortfarande var en prominent figur
​för rörelsen
​hur mkt jag satt inne, hur hett jag längta ut
​du trodde boken handla om att Chris Kraus älska kuk
Vad vi pratar om när vi pratar om tid
​rösten på låten låter som jag vaknat precis
​killar som använder Grindr för att knacka bög
​jag pa**ar på att gråta när jag hackar lök
​jag minns filmen på planet men inte vart vi flög
​jag minns min tröja var grå, önskar det vart en grön
​livet är ingen promenad eller picknick
​om du måste gissa blir hon inte glad för din d**k pic
​bara ben som Glenn Hysén eller loggan till Misfits
​loggan var Ralph Lauren loggan var Lipschitz
​tsk tsk
​samma känsla som första versen på This can’t Be Life
​redan innan Linda gaddade Antichrist
​ungefär samma tid som Apet**e
For Destruction, när Axl Duff McKagan o Slash var hype
​i fem år var det Channa o Ingrid, Ingrid o Channa
​efter allt det så var inget detsamma
​så otroligt svag för bägge två
​kunde vart hundra år sen, det kunde hänt igår
​kunde vart hundra år sen, det kunde hänt igår
​jag vägde över hundra kilo pga Remeron
​blev utkastad hemifrån
​det var den nivån
​vi måste ses snart det var länge sen vi sågs