Timbuktu
Kapitulera
Den var en enkel plan, helt från början
Spola tillbaks, helt från början
Från natt och dag eller när det är försent å börja
Men aldrig jag, nä väntar inte med början
Det satte igång det var knappt jag märkte
Från ett till tre, å vakna på det fjärde
Från mitt första steg till där jag nu står
Tiden flög, ännu ett sjukt år
Framtiden är så ljus att ägg må har solbrillor
Flowar som efter morgonkaffet och ett stolpiller
Rimmar för att reppa alla rapparna på gränsen
Planeten är för liten och kalendern för begränsad
Å livet lägger slagen som du inte kan parera
Jag vill droppa raderna som aldrig kan raderas
Man skrider över isen eller fastnar i leran
Så du må beväpna dig eller kapitulera, -lera

Du vil, du vil, du vil (Men du kommer aldri videre)
Du vil, du vil, du vil (Men du kommer aldri videre)
Se soldatene falle
Du vil, du vil, du vil (Du kommer aldri tilbake)

Som ett moln på min himmel han var en gangster
Som ville krossa Jason, sprang som en panter
Han ringde mig på natten, hota mig på gatan
Han var allt för stark mina nerver för slaka
10 bagis killen, annars är det kniven
Svansen mellan benen, annars tar du striden
Ögonblicket kräver det är nu det fucking gäller
Skräcken är din överman stoltheten bagatellen
Jag dog lite grann men min själ börja läka
Tror någonstans att det vässa min skärpa
Förluster är förstora när de först dimper ner
Om myten av en evig seger blir det inget mer
För utan att ge upp hade jag aldrig ta't emot
Nån lärdom av mig själv eller andra på min jord
Så en på miljonen eller två tre i timmen
Begravd på min hårddisk eller vissnad i minnet, -minnet
Du vil, du vil, du vil (Men du kommer aldri videre)
Du vil, du vil, du vil (Men du kommer aldri videre)
Se soldatene falle
Du vil, du vil, du vil (Du kommer aldri tilbake)